Normandie
Så blev det dags att ge sig iväg! Normandie har funnits på bucketlistan i många år men i år 2024, då det är 80 år sedan D-day, så blev det verklighet - tillsammans med goda vännerna Mikael & Anette.
Vi flög till Paris Charles de Gaulle där vi bokat en bil på Sixt. Resan flöt fint och det var lätt att hitta hyrbilarnas diskar. Snabbt och lätt utan kö gick vi ut vår fina bil. Vi har våra erfarenheter av hyrbil och därför fimade vi och fotade bilen från alla håll och kanter vilket skulle visa sig vara en smart sak att göra. Alltså ett tips!
Rouen
Första etappen gick till Rouen som nämns som Normandies huvudstad. Vi blev väldigt förtjusta i denna stad. Vi hade bokat charmiga hotel Le Vieux Carre. Det låg inrymt i ett fantastiskt fin gammalt korsvirkeshus men trots charmen, får hotellet inte superbra recensioner från oss. Mats & jag hade turen att få ett rum mot innergården men Mikael & Anette som hade fönster mot grannhusens tak var inte nöjda med sitt rum, vilket hade en aning odefinierad doft som lutade mot mugg.
Frukosten serverades från kl 8 men blev försenat av ”madame” (vi tror att det var hon som driver stället) som kommer försenad med håret på ända och försvinner iväg snabbt igen för att handla bröd. När frukosten så småningom kommer till vårt bord så visar det sig vara färskpressad juice, varma baguetter och stora croissanter- allt mycket gott! Frukostmatsalen där också receptionen ligger, är en salig blandning av gamla ting, vilket jag tycker är både roligt och charmigt!
I staden Rouen bjöds det på mängder av charmiga byggnader i form av korsvirkeshus men också en mycket fin katedral som är värd ett besök. Ett av målen då vi strosade omkring var Place Vieux Marche där vi köpte finfina kronärtskockor i saluhallen. De tog vi med oss till Bayeux där vi bokat lägenhet - perfekt förrätt!
Rouen var en stad som jag inte förväntat mig så mycket av men jag blev verkligen charmad av denna stad. Om jag skulle gjort om resan ( och varit i skick att vandra) hade jag nog övervägt någon mer natt här och kanske gjort dagstur till klipporna vid Etretat.
Nästa etapp gick via Honfleur, vidare till Bayeux. Denna dag spelade MFF mot GAIS vilket gjorde att vi försökte planera in att se matchen men det gick inte riktigt som vi tänkt oss. Starttiden på matchen kl 14 vilket blev svårt att pricka in med körning/lunch men resultatet 0-0 var ändå en besvikelse. Honfleur har en hamn kantad av restauranger och stort folkvimmel. Väl värd ett besök!
Bayeux med omgivningar
I Bayeux hade Herners hittat en jättefin lägenhet på bästa läge. Vi tyckte att Bayeux var ett bra ställe att ha som bas för att ta dagsutflykter. Det fanns dessutom möjlighet att parkera bilen i närheten av vårt boende, utan avgift. Det är skönt att bo på samma ställe några dagar istället för att byta boende var dag.
Restauranger
Restaurangbesöken skulle visa sig bli besvärliga. Det blev nästan komiskt hur hopplöst det var att få bord på de restauranger som vi ville äta på. Alla restauranger hade stängt en, ofta två dagar i veckan och när de hade öppet var vi för sent ute för att boka bord - allt fullbokat! Ett hett tips är att boka bord en bra bit i förväg om man ska äta ute på de mest populära restaurangerna i Bayeux!
Bayeuxtapeten
I Bayeux ska man givetvis se Bayeuxtapeten. Detta var ett museum som var överraskande bra. Jag hade hört att det inte skulle vara något särskilt (även om man givetvis vill se det) av vänner som varit där för många år sedan. Nu fick man hörlurar som beskrev tapetens händleser bit för bit vilket gjorde att folk rörde sig hela tiden. Det blev aldrig trångt någonstans. Tapeten skildrar Vilhelm Erövrarens krigståg till England där han besegrar kung Harald i Hastings år 1066.
Bayeux museum
IBayeux finns också Museum of the battle of Normandie som vi kan rekommendera. Här är allt inriktat på Normandie och D-day medan Memorial museum i Caen även visar övergripande om andra världskriget. De två museerna tyckte vi kompletterade varandra på ett bra sätt. Man blir väldigt berörd, speciellt av de filmer som visas och när man går ut på gatorna igen kan man nästan föreställa sig fasan av kriget och även euforin när de allierade landsteg och kom intågande i staden.
Katedralen
I Bayeux såg vi ytterligare en fin kathedral. Det visade sig senare att varje liten by ståtade med gigantiska kyrkor eller katedraler.
Bayeux krigskyrkogård
Här vilar framförallt brittiska soldater men även en del från andra länder. Det är en mycket välskött och vacker kyrkogård med ca 5000 gravar. Man blir väldigt berörd att läsa på gravarna där alla dessa unga män ligger begravda, de flesta runt 20 år.
Omaha beach
Omaha beach är tillsammans med Utah beach de delarna av Frankrikes kustremsa där de amerikanska trupperna landsteg den 6 juni 1944. På Sword och Gold beach landsteg de brittiska solsaterna och på Juno beach landsteg kanadensarna. Förlusterna var enorma - 3000 amerikanska soldater miste livet här på bara några timmar men trots de stora förlusterna sågs landstigningen som en framgång. När vi körde ut mot stranden såg vi amerikanska, brittiska och kanadensiska flaggor vaja vid vart och vartannat hus som en påminnelse av tacksamhet mot de allierades heroiska insats. På stranden står ett minnesmonument i form av en skulptur som heter The braves.
Point du Hoc
Detta är en hög klippa en bit väster om Omaha beach där de allierade genomförde en mycket svår attack den 6 juni 1944. Detta skildras också filmen den längsta dagen. Man får se dramatiska scener när soldaterna ska klättra uppför den branta klippan och tyskarna skjuter. I en scen får man se tyskarna spana från en bunker och plötsligt dyker mängder av fartyg upp. På Point du Hoc kan man gå in i några av bunkrarna och se ut över havet. Det finns också många kraterhål kvar i landskapet.
Amerikanska krigskyrkogården
Precis utanför Omaha beach, ca två mil från Bayeux ligger den amerikanska krigskyrkogården med 9000 gravar, alla prydda med vita kors. Bara perkeringen är gigantisk och det var också mängder av besökare denna tisdag i mitten av september när vinvar där. Det är ett enormt stort område, väldigt vackert beläget vid havet. Det finns ett litet besökscentrum, ett litet kapell och vackra minnesmonument här. Det går knappt att greppa hur stor kyrkogården är - med kors så långt ögat når åt alla håll. Man blir ödmjuk inför tanken på alla dessa tappra soldater som gav sitt liv för att befria Frankrike och Europa. Det är stora kontraster mellan den amerikanska och den tyska kyrkogården - se bilderna nedan.
Tyska krigskyrkogården
Denna kyrkogård ligger avsides, inte särskilt långt ifrån den amerikanska kyrkogården och inte helt lätt att hitta. Skillnaden är slående redan på parkeringen. Här är inte plats för så många bilar och istället för de vita korsen står här grupper med svarta kors i grupper och gravarna är märkta med en svart kvadratisk sten liggande i gräset. Men det är välskött och fridfullt med stora ekar som gör platsen lummig. Här slås man av tanken på alla döda tyska soldater som kanske inte ville vara med i kriget men som inte hade något val.
Calvados & Cider
I Normandie odlas äpplen på många ställen och det finns en mängd cider- och calvadosdestillerier i området. Calvados är ett äpplebrännvin och för att kunna kalla drycken calvados måste det vara tillverkat i området i Normandie som heter just Calvados. Vi stannade spontant till vid ett ställe som heter Ferme de la Sapinere. Här fick vi prova calvados som hade 2, 5, 10 och 12 år på nacken. Mest äpplesmak hade den yngsta calvadosen men den var också ”vassare” - vi upplevde att ju äldre den var desto mildare och rökigare blev smaken. Det finns en rutt som kallas cidervägen som lär vara en charmig väg att ta. Det blev det inte tid för oss denna gång.
Caen
Memorial Museum
Här får man se en omfattande utställning om andra världskriget med bl.a D-day och Normandie. Man får också en inblick i efterföljande effekter av kriget såsom erkännandet av mänskliga rättigheter, skapandet av Förenta nationerna och kalla kriget.
Det var ett väldigt lärorikt besök. Man blev djupt berörd av krigets fasansfulla grymheter. Museet erbjuder enormt mycket i form av interaktiva/multimediapresentationer, många kortfilmer/, domumentärfilmer som var lätta att förstå och ta till sig. Jag vill nog säga att det var ett av de bästa museum jag någonsin varit på, kanske det allra bästa. Man kan inte låta bli att dra paralleller med det som händer runt omkring oss idag…..
Pegasus bridge
Vi hade sett filmen Den längsta dagen innan vi åkte. I filmen skildras en av de första operationerna som genomfördes under dagen D. Denna vid Pegasusbron leddes av major John Howard och hans soldater. De lyckades snabbt ta kontroll över bron i en överraskningsattack, vilket hindrade tyska förstärkningar från att nå D-dagen-stränderna. För att säkra landstigningen i Normandie var det avgörande att kontrollera viktiga transportleder och broar. Pegasus bridge var en mycket viktig strategisk punkt.
Juno beach
Här landsteg 9000 brittiska och 14000 kanadensiska soldater på D-dagen. När man körde ut mot kusten kunde man se många hus som fortfarande har en kandensisk (framförallt) flagga hissad. Här står ett stort monument rest för att påminna om vad som utspelade sig här för 80 år sedan.
Mont Saint Michel
Många fina bilder har man sett på Mont Saint Michel men detta högst speciella ställe ska upplevas live. Det var en upplevelse när vi plötsligt fick syn på klostret som sticker upp - en betagande syn! Vi bodde på Auberge de la Baie som visade sig ha ett bra läge om man är beredd att promenera de ca 4 km dit. Hotellet är enkelt men fräscht. Mitt över hotellet ligger en fårhage som man kan promenera igenom på vägen dit.
Mont Saint Michel är ett UNESCO världsarv och Frankrikes minsta kommun med sina 25 invånare. Då och då förvandlas det till en ö annars kan man promenera runt och det var måbga grupper som var ute och gick på det som ibland blir havsbottten. Nu ligger det ett kloster på bergets topp. Från början var det bara ett litet kapell som är uppfört ca år 708 e Kr. På tusentalet blev kapellet ombyggt till ett kloster som senare byggdes ut.
Det lär vara ett av Frankrikes mest besökta turistmål och det märktes. Det var mycket folk i september så jag kan tänka mig att det kan bli kaos vid högsäsong. Men även om det är mängder av folk så är det verkligen värt ett besök!
En roadtrip som gav många starka intryck med många vackra platser. Man blev, på många ställen, väldigt starkt berörd men så klart bjöds det också på många glada skratt.